0768-76 24 88 annika@orera.nu

Så bygger du en läsbar text

orera_blogg_hashtagAtt blogga är ett  effektivt sätt att nå ut med det du vill förmedla. Om du dessutom knyter ihop bloggen med din övriga närvaro i sociala medier får du en digital kommunikationsplattform. Här förmedlar den prisbelönta matbloggaren Karoline Jönsson,  Gröna skafferiet och jag några tips för dig som börjar blogga.

Ingressen talar om för oss vad texten ska handla om. Den hjälper läsaren att ta beslutet om det är lönt att fortsätta läsa. Den är alltid satt i fetstil och innehåller ca tre meningar.

För att leda in ögat i stycket kan det ibland fungera att sätta första meningen eller en del av den i fetstil. Då bör den första meningen visa vad stycket ska handla om. Detta kallar jag nyckelmening.

Eftersom vi läser slarvigare ju längre ner i texten ögat kommer behöver vi göra vad vi kan för att locka blicken till nästa stycke. Ett annat, mer använt sätt, är att sätta underrubriker eller mellanrubriker, som i nästa stycke.

Mellanrubriken hjälper oss vidare
I regel är det bästa sättet att hjälpa ögat att jobba med mellanrubriker. I webbtexten är mellanrubriken en etikett som visar vad kommande stycke handlar om, precis som ingressen men ingressen är en innehållsdeklaration för hela texten.

Efter som vi scannar efter information är mellanrubrikerna viktiga, inte minst eftersom de kanske är det enda av texten som blir läst, förutom rubrik och ingress.

f-formenwbF-formen gör oss likgiltiga
Ungefär här någonstans har du svårt att engagera dig om du läser på webben. Undersökningar där man har följt ögats rörelser visar att man generellt inte hänger med ju längre ner ögat färdas i texten, vilket gör att slutet i princip ignoreras helt. Eftersom vi vill hålla kvar läsaren så länge som möjligt och bryta upp det kompakta textblocket kan vi exempelvis underhålla med en bild.

Överanvändning av fetstil irriterar
Det underlättar även intressemässigt om du varierar längden på meningarna. Detta gäller generellt i samband med textproduktion. Som du ser har jag överanvänt fetstil i två stycken, i tron att det gör texten mer lättläst, men det blir ju bara irriterande. Lagom är bäst.

Radbredd är A och O
Du kanske tycker det flyter bättre och blir mer lättläst vid de ställen där det ligger en bild – om du läser detta från en laptop eller stationär dator. Det beror på att ögat trivs bäst med en radbredd på max mellan 70 och 80 tecken – vissa förespråkar så kort som 55-65 tecken. Som tecken räknas alla bokstäver, mellanrum och skiljetecken. Tänk på radbredd när du väljer bloggmall eller tema för webbplatsen – om du inte kan handkoda.

På mobilen hamnar bilderna ovanför textstycket när texten dras ihop. Detta kallas responsive, mobilanpassad eller följsam.

Direktcitat ger liv och lättar upp
Direktcitat på webben behandlas i allmänhet som ett eget stycke. På frågan om var hon brukar pinga sin blogg svarar matbloggaren Karoline:

– Pinga? Nej, det har jag aldrig gjort. Jag har jobbat mycket med att kommentera på andras bloggar och därigenom öka trafiken till Gröna skafferiet. För mig är det också viktigt att knyta ihop bloggen med Instagram och Facebook, det verkar som att jag har olika publik på olika plattformar. På Instagram är det tydligt att de älskar att följa hönsen, till exempel.

Karoline använder @ mycket på Instagram, vilket även fungerar på FB och i synnerhet på Twitter.

– Det bästa med Instagram är att det går lätt att interagera med stora namn i hela världen, inte bara i Sverige. Om jag t ex har haft en dålig dag och blir glad när det ligger ett varuprov från Kung Markatta i brevlådan (Karoline får mycket testprodukter) kan jag snabbt kontakta dem, nämna dem och sprida dem, vilket ökar den positiva känslan hos alla.

Vi avrundar vår läsbarhetsodyssé med att meddela att:

  • punktlistor är bra när man vill berätta sådant som lika gärna kan presenteras som en
    lista. Fler än fem punkter gör att punktlistan mister sin förtydligande funktion, som du ser här.
  • filmklipp och bilder är bra att blanda in så det inte blir för tungt textmässigt.
  • det hjälper trafiken om du har återkommande saker som du presenterar som en serie.
  • du aldrig får glömma det sociala i sociala medier. Det är dialog vi vill ha. Är vi engagerade i dialog genom att kommentera och ge återkoppling på kommentarer belönas vi med trafik.
  • det aldrig är fel att samarbeta med andra i branschen. Bjud in kolleger att göra topplistor, gör gemensamma teman och länka till varandra. Alla har sin nisch, man är aldrig 100% konkurrenter. Se och bli sedd.
  • det är lätt att omsätta sina nätkontakter till kontakter IRL.
  • det numera är fritt fram att använda seriffsnitt i brödtexten.
  • om den här texten hade varit ett verkligt blogginlägg är det högst tveksamt om du hade orkat fram till slutet pga längden.

Gardell toppar Twitterbarometern

twitterfagelKlicka på den här länken så kommer du in på tidningen Resumés webbplats. Där ligger länken till årets Twitterbarometer i PDF-format. I den står det bland annat hur rankingen går till så du vet vad du ska satsa på inför kommande mätningar :-)

Jag tar tillfället i akt att publicera topp fem ur några intressanta kategorier.

De mest inflytelserika twittrarna 2014:

1. Jonas Gardell (1)  @Jonas_Gardell
2. Soran Ismail (2  )@Soranismail
3. Carl Bildt (6)  @carlbildt
4. Mark Levengood (3)  @Mark_Levengood
5. Gina Dirawi (7)  @anaginas

PR/Sociala medier-experter:
1. Emanuel Karlsten (1)  @emanuelkarlsten
2. Kawa Zolfagary (ny)  @Zolfagary
3. Sofia Mirjamsdotter (2)  @mymlan
4. Lina Thomsgård (4)  @LinaT
5. Brit Stakston (5)  @britstakston
Medier/redaktioner:
1. DN Debatt (1)@  DNDebatt
2. SVT Nyheter (ny)@  svtnyheter
3. Svenska Dagbladet (ny)  @SvD
4. Resumé (3)  @tidningenresume
5. Kulturnyheterna SVT (2)  @KULTURNYHETERNA

 

 

Du har läst ett inlägg i utmaningen #Blogg100. Info om utmaningen här: http://bisonblog.se/2014/02/blogg100-tredje-gangen-gillt

Dag 1: Blogg 100, nu kör vi!

blogg100-logotype-300x256Tack Fredrik Wass på Bisonblog, som för tredje året i rad arrangerar utmaningen som får bloggare att gnugga igång de små grå, inspirera varandra, nätverka och inte minst dela och delas!

Hur klarar man att hålla ett läsvärde? Jag är skrivmaskin med ordbruk och bokstavsskötsel som huvudnäring och följde förra året utmaningen lite sådär halvt om halvt i hemlighet. Det var svårt att föreställa sig vilka konsekvenserna skulle bli av det pressade tempot.

Jag imponerades av omfattningen av arbetet och tittade in lite då och då för att se hur det stod till med deltagarna i den bedrift som det faktiskt är att försöka publicera något av värde varenda dag i 100 dagar! Resultatet hos deltagarna var minst sagt varierande – spannet rörde sig från fullständigt genialiskt till i princip meningslöst, ofta med just den variationen hos en och samma skribent.

I år har jag bestämt mig för att inte smyga runt.
Jag är nu en av dem som hamnar under luppen. Jag är rustad till tänderna, redo att klösa loss riviga formuleringar ur tangentbordet. En sak är säker – jag lär hamna någonstans mellan genialisk och meningslös. Fasten your seatbelt, you’re in for a bumpy ride!

Jag bloggar huvudsakligen om:

  • språk
  • text
  • marknadsföring i nya medier
  • pr
  • massmedia
  • kommunikation
  • … och lite annat spännande som präglar den tid vi lever i

Du har läst ett inlägg i utmaningen #Blogg100. Info om utmaningen här: http://bisonblog.se/2014/02/blogg100-tredje-gangen-gillt

Fredag = FFSE-dag på Twitter!

twitterfagelKänner du dig som en dununge vad gäller kvittrande? Du kommer ett steg närmare flygfärdig när du vet vad #FFSE är – ett jättebra sätt att dela med dig av vad du tycker bäst om för tillfället på Twitter och att också få veta vad andra rekommenderar.

En #, hashtag eller fyrkantstagg (brädhög enligt vissa), är en symbol som gör att allt du taggar med # blir sökbart och hamnar på en lista. Testa att söka #socialamedier på Twitter, Facebook, G+ eller Instagram och se vad som händer.

#FFSE betyder ”Follow Friday Sverige”. Om man vill tipsa om en twittrare som man tycker att andra bör upptäcka ger man detta konto en #FFSE.

Vana kvittrare (ja, jag gillar att skriva ”kvittra”) tvistar om ifall denna hashtag verkligen har någon effekt på spridningen – om den egentligen är värd någonting. Det finns kotterier på Twitter som bara tipsar om varandra, men personligen tycker jag att FFSE är en trevlig företeelse. Med mitt sparsamma twittrande, i jämförelse med hur jag arbetar med Facebook, tyckte jag det var roligt när jag blev uppmärksammad. Det blir alltså ett slags nätverkande där man medverkar till större spridning och gör andra synliga.

Sophia Sundberg är Twitterexpert, nätverksproffs och författare till ”Twitterboken: Smarta tips från första kvittret till att flyga fritt”. I det här blogginlägget, som jag även har länkat till i ingressen första gången jag nämner FFSE, kan du läsa mer om FFSE – hur, varför och för/emot ibland vana kvittrare.

Med Sophias egna ord:

” Jag tror den främsta anledningen till att man eventuellt inte gillar denna hashtag är då den inte används så som det är tänkt, dvs man missar att motivera sin rekommendation och istället skriver ”bäst på Twitter” ”finaste” ”måste bara följa” osv. Alltså man ger ingen förklaring till varför man skall följa just de kontona. Jag tror inte heller att den typen av rekommendation leder till att så många nya följer dessa konton.

Jag förespråkar starkt att man alltid motiverar varför man rekommenderar ett konto så man som läsare förstår vilken kategori av twittrare det är som rekommenderas. Själv är jag t.ex. mycket intresserad av och brinner för småföretagarfrågor, entreprenörsskap, företagande så när jag ser en #FFSE där någon rekommenderar ett konto som skriver om dessa frågor så går jag alltid in och kikar på kontot och många gånger, börjar följa.  Så när du använder #FFSE ge gärna en kort motivation till varför.”

 

 

I blogginlägget finns också en lista över de åsikter Sophia samlat in om FFSE och en genusmässig betraktelse över vem som ger mest FFSE.

 

 

 

Besviken på din webbplats? Detta kan vara anledningen.

Orera


Många små företag får inte förväntad effekt av sin webbplats. Artikeln listar några av de vanligaste anledningarna till varför det blir så.

1. Man har inte ringat in målgruppen
2. Överlastad design
3. Call to action fungerar inte, dvs den är inte säljande och lättnavigerad
4. Budgeten för bygget har antingen varit för stor eller för liten
5. Innehållet är gammalt
6. Webbplatsen andas ”själv är bäste dräng”
7. Webbplatsen är inte mobilanpassad
8. De sociala knapparna fungerar inte

Läs artikeln här!

 

Lägg in yrkeskunskaper i FB-profilen

Facebook lägger till en funktion i ”Om” på din profil, lägg in yrkeskunskaper, tagga och bli sökbar för arbetsgivare.

Funktionen kommer att ligga under ”jobb och utbildning” och genom den kommer man också att kunna komma i kontakt med FB:are med liknande intressen och sidor.  Är detta ett sätt att hävda sig i konkurrensen med Linked in som karriärsplattform?

Läs artikeln här