0768-76 24 88 annika@orera.nu

Så skriver du träffsäkra rubriker för webben

orera-webbtext-contentAtt skriva för webben handlar om att skriva så att du får första meningen läst. I denna artikel ger jag nio tips för dig som vill kvalitetstesta dina rubriker på nätet. Miljön som dina texter befinner sig i är en stressad miljö, full av distraktioner. Det är också en miljö där en otålig läsare letar. Kan vi inte fånga upp läsaren med första meningen letar hen vidare någon annanstans. 

Serie: Webbtextens komponenter

Del 1

Del 2 handlar om grundläggande sökordsanalys.

1. Ögat trivs bäst med 6-8 ord i rubriken

Undersökningar visar att ögat bäst ser de tre första orden i rubriken och sedan de tre sista. Därav drar vi slutsatsen att en idealisk webbrubrik är rätt så kort.

2. Om det är möjligt – lägg dina viktiga nyckelord i början av meningen

Google tycker om när de viktiga orden kommer tidigt i texten. Optimerar du på ”cykelhandel”, ”kurser”, ”bageri” eller ”kontorsmaterial”, undersök hur du kan formulera en rubrik där ordet kommer tidigt i meningen. Går inte det så har du förhoppningsvis H1:an i huvudrubriken (se punkt 6). Här läser du om hur du gör en grundläggande sökordsundersökning.

I tredje delen i serien Webbtextens  komponenter kommer du att kunna läsa om H1, H2 och H3.

3. Satsa på aktiva verb, ransonera substantiven

Aktiva verb ger fart, handlingskraft och dynamik åt meningen. Prova med olika varianter och se vad som händer.

Fler bullar än någonsin levereras av Bagar-Bengtsson

eller

Bagar-Bengtsson slår bakrekord

 

Schimpanshantverk beställs av Svenska Akademien

eller

Svenska Akademien beställer schimpanshantverk

 

Exempel från webbplatser, i kombination med mina varianter. Vilka alternativ tycker du känns mest lockande?

Exempel 1:

Karriär

Vägen till karriären i Lidköpingkoncernen. 

eller:

Karriärmöjligheter

Lidköpingkoncernens karriärsprogram är din väg framåt

Exempel 2. Här ser vi fenomenet att sidtiteln i publiceringssystemet också används som huvudrubrik. Jag har inte ändrat i brödtexten:

VERKSTAD

I vår verkstad reparerar vi alla typer av cyklar oavsett du har en racer som behöver byta vevlager, eller ” en köra till bussen cykel ” som har punka så fixar vi det

eller:

Snabb service i verkstaden, var femte punka gratis!

I vår verkstad reparerar vi alla typer av cyklar oavsett du har en racer som behöver byta vevlager, eller ” en köra till bussen cykel ” som har punka så fixar vi det

4. Håll det begripligt

Att skoja och skruva till det kan gå bra, men det kan å andra sidan göra budskapet otydligt och läsaren otålig. Tänk på att rubriken ska spegla läsarens behov och visa tydligt att lösningen finns här, instruktionerna finns här eller att man får veta vad nyheten handlar om när man läser vidare.

5. Rubriken ska kunna stå för sig själv

I tryckt media går det bra att ha en rubrik som ”Visst nappar det!” och en bild på fiskaren man intervjuar – eller napptillverkaren. Ögat scannar av hela uppslaget eller sidan och tar in helheten innan vi börjar läsa. På webben är det annorlunda. En rubrik måste kunna stå helt ensam och ska vara självklar även utan bild. En rubrik blir ofta en länk som ligger i de sociala kanalerna, en tweet till exempel. Du kan aldrig vara säker på att bilden följer med.

6. Huvudrubriken är en H1:a

H1:an är ett kodbegrepp som visar Google att: ”det här är ditt godis, det ska du fånga upp och tugga i dig så att vi får bra ranking”. Vi har en H1:a per sida. H1:an kan även heta t ex rubrik 1 i ditt publiceringssystem. Ta en titt eller fråga en kunnig om du har ordning på H1, H2 och H3. Ibland kan det faktiskt vara så att det är logotypen som har gjorts till H1:a. Så vill du INTE ha det.

7. Skriv rubriker som lovar något och håll det sedan

Se rubriken som toppen av en pyramid, inte som en samlingspunkt ifrån vilken en massa ben strålar ut. Behåll fokus genom hela texten och behandla det ämne du lovat att texten ska handla om. Känner du att du avviker, strama upp texten och skriv hellre fler texter med olika rubriker.

8. Får man ha en rubrik som är en fråga?

Ja.

9. En riktig rubrik är K-U-L, säger Wackå

Webbredaktören Fredrik Wackå skriver i sin bok Webbredaktörens handbok att:

”Rubriken ska innehålla de viktigaste orden för texten. Den ska vara KONKRET. Den ska också vara tydlig med vad läsaren lär sig eller kan göra – tilltalet ska därför vara UPPMÄRKSAMT för läsarens behov, eller till och med UPPMANANDE som ett sätt att tydliggöra hur läsaren kan agera. Sedan är det självklart ingen uppsats, så den ska vara LAGOM LÅNG.” 

Nästa del i serien Webbtextens komponenter, del 2, handlar om grundläggande sökordsanalys.

Följ denna länk för att prenumerera på blogginlägg från Oreras blogg Orda! Titta en liten bit ner till höger på sidan.

Vad tänker du på när du ska skapa rubriker till en text du skrivit? Välkommen att ställa frågor eller kommentera!

Så skiljer du mellan långt och kort bindestreck

streckLångt eller kort bindestreck – spelar det någon roll? Inte om man känner att man får näsblod av att tänka på det. Men om du strävar efter att ge det lilla extra i form av kvalitet, tydlighet och omsorg om din skriftliga kommunikation kan det vara fint att ha koll på det. Orera reder ut begreppen.

– kort bindestreck
– långt

Kort bindestreck, divis

Exempel på hur du använder det:

I av-
stavning

Telefonnummer
070-13 62 550. Du sätter alltså det korta bindestrecket, utan mellanslag.

Hur delar man upp siffrorna? Så att de blir lätta att memorera. Jag citerar Språkrådet:

”Telefonnummer och faxnummer brukar grupperas så att de lätt ska kunna uppfattas och memoreras. Fem-, sex- och sjusiffriga nummer grupperas traditionellt i grupper om två eller tre från vänster räknat. Man kan dock gruppera på annat sätt om man tycker att det blir enklare att komma ihåg (t.ex. kan 08-123 123 vara enklare än 08-12 31 23). För åttasiffriga nummer varierar bruket.”

Sammansatta ord där det är nödvändigt med bindestreck
Sociala medier-konsult, tjock-tv

I uppräkningar där sammansatta ord har samma för- eller efterled
Tjugo glada fem-/sexåringar på kalas är mer än man klarar av.

I dubbelnamn
Rose-Marie

 

Långt bindestreck, pratminus, tankstreck

Så här trycker du:
Mac: alt + –
Windows: ctrl + minus på det numeriska tangentbordet, eller två bindestreck efter varandra som så att säga smälter ihop. Testa på din dator och se vad som funkar.

Direktcitat
– Dagen då vi kom på hur man gjorde blommig falukorv var dagen då vi kom på hur vi skulle vända skutan, berättar Karin Persson, VD för Korvstoppning AB

Dock använder jag själv alltid det korta bindestrecket vid direktcitat eftersom jag tycker det är snyggare.

Citat behandlas som ett eget stycke på webben och föregås och följs av blankrad.

Inskjuten sats

Att vänta länge på bussen när det är kallt – jag minns speciellt en gång när den inte kom på två timmar – kan vara både tråkigt och dåligt för hälsan.

Då har du mellanslag före och efter strecket.

När någonting börjar och slutar, dvs betyder ”till”

Butiken är öppen torsdag–söndag
Mötet pågår kl 16–18

Det här ser man nästan aldrig korrekt skrivet och själv brukar jag inte vara duktig på det heller, såvida jag inte har korrläsningsuppdrag.

Påhängda fraser, taglines
Det var en deppig dag – grå och trist
Rena händer – friskare vardag!

Så skiljer du mellan orden hemsida, webbplats och webbsida

http2De digitala begreppen, del 1

I den digitala världen kokar vi gärna soppa på svengelska. Gamla invanda termer som hemsida, pixel och ladda upp blandas med nya som meme, osociala medier* och SEO. I denna serie försöker vi skapa rim och reson i förvirringen. Kom gärna med egna exempel i kommentarsfältet!

Lästid 1,5 min om du inte mumsar i dig länkgodiset också.

Webbplatsen är ditt företags digitala knutpunkt, företagets moderskepp på nätet. Du befinner dig just nu i bloggen Megafonen på webbplatsen orera.nu.

Sajt är ett annat ord för webbplats, ganska uppenbart inlånat från engelskans website/web site. Att vi kortar av våra lånord är inget nytt, det gjorde vi redan med bil (automobil) och buss (omnibus). Sajt kan användas i vardagligt tal och är praktiskt om man vill undvika förvirring.

Hemsida – här blir det knivigt. I webbplatsernas barndom lånades ordet hemsida in som en direktöversättning av home page, som inte betyder hemsida i svensk bemärkelse. Att samma ord betecknar olika saker i olika språk är vanligt, jämför exempelvis betydelsen av pregnant i svenska och engelska.

Hemsida är fortfarande en term som används flitigt och existerar jämsides med webbplats, sajt eller bara ordet webb, t ex: ”Aftonbladet skriver på sin webb…”

Varför är ordet problematiskt? För att det är mångtydigt i språkbruket. Det används olika av olika människor. Förvirringen fanns redan 1999, vilket en indignerad läsare ondgör sig över i en insändare i nyteknik.se

Svenska datatermgruppen säger:Vi avråder från ordet hemsida (eng. home page) som idag används för flera helt olika begrepp: förutom för ingångssida och startsida även för webbplats och webbsida. Det är därför lämpligare att precisera vad man avser genom att använda någon av de fyra sistnämnda termerna. Se utförligare resonemang i kommentaren under hemsida.”

När bör man använda ordet hemsida?

  • En hemsida är i strikt mening den sida du har valt som startsida i din webbläsare, browser. Förr kom man dit om man klickade på ett litet hus upptill i fönstret, vilket fortfarande finns kvar i Firefox. Idag brukar man oftast hitta en samling av de mest besökta sidorna där, eller bokmärkena. Ordet home page betecknar samma sak när du pratar engelska och är alltså inte webbplats.
  • Home kan också vara webbplatsens startsida. Har du använt WordPress är du bekant med att webbplatsens startsida heter Home i temana/mallarna.

En webbsida är en av de sidor som utgör din webbplats. Den kan också kallas sida eller undersida.

Startsidan är din webbplats förstasida och kan också kallas ingångssida. Har man den engelska versionen av Facebook heter startsidan Home.

Landningssida används i digital marknadsföring för att mäta trafiken i form av så kallad klick through, dvs hur många som klickar sig vidare, t ex för att prenumerera på ett nyhetsbrev. Produktsidan i en webbshop är en landningssida.

Språkrådet säger:Vi rekommenderar webbplats som benämning på en samling av webbsidor. Den webbsida som tjänar som ingång till de andra kan då kallas ingångssida.

Ordet hemsida verkar trevligt, men det har kommit att betyda lite vad som helst. Vissa säger hemsida om den sida som webbläsaren först går in på när man startar den (och som vanligtvis kallas startsida), andra om ingångssida, och åter andra om hela webbplatsen. Därför rekommenderar vi de entydiga webbplats, webbsida och ingångssida i stället, så att man kan hålla isär de olika sakerna.

Sajt används ofta som synonym till webbplats, och är naturligtvis att föredra framför den engelska stavningen site. Vi anser dock att sajt har ett vardagligt stilvärde, som gör att det passar bäst i informella texter.”

Länkgodis och fakta för kalenderbitaren

Auktoriteten på området är, förutom Institutet för språk och folkminnen, Svenska datatermgruppen

Artikel i Språktidningen om varför vi inte behöver vara rädda för lånord: http://spraktidningen.se/artiklar/2009/04/hjalp-ett-lanord

Länk till en liten artikel på svt.se om Stålhammars bok Engelskan i svenskan: http://www.svt.se/kultur/engelska-laneord-hotar-inte-svenskan

Antal förekomster av följande begrepp på Google:

  • Webbplats 2 560 000
  • Hemsida 6 370 000
  • Ingångssida 159 000
  • Landningssida 16 500
  • Website 560 000 000
  • Home page 98 400 000

 

*: Osociala medier: inget felslag, det ska vara ett o först. En ny term jag råkade på bara härom dagen! Diskussion kring detta i kommande inlägg

 


Textcentrifugen – lustmord på Diggiloo Diggiley

centrifug

Jag har en språkcentrifug. Man tar valfri textsnutt och kör den genom Google translate och ser vad man får. Förr räckte det med en oskyldig översättning från svenska till engelska och tillbaka igen för att man skulle bryta ihop i skrattparoxysmer men nu är det svårare.

Diggiloo Diggiley
Offret för dagens lustmord är några strofer ur klassikern Diggiloo Diggiley. Jag har kört texten från svenska till grekiska, albanska, finska och tillbaka till svenska igen.

Två meningar sticker ut från mängden:

  • Jaguaren HAR Nämnden Visioner miljonär
  • Ah … vad jag JAG stör Ha önskar Jag Värld min förtrollade


Frukten av centrifugeringen:

Blixtar och dunder, magiska mirakel
Plötsligt en dag har det hänt, ah … vad lycka
(Du lycklig hund)

Dag i staden (som gick där och tänkte)
På gården (du såg något glänsande)
Jag kände haft vingar
Ah … vilken vacker dröm

Diggi – loo Diggi – Ley, allt verkar
När jag går i mina skor guld
Jag har dansat på gatan
Och alla skrattade åt

Diggi – loo Diggi – Ley, himlen öppnades,
Du kan inte tro dina ögon
Åh … jag börjar nästan sväva
Mina skor guld
Jaguaren HAR Nämnden Visioner miljonär
Gyllene dojor OCH för gräva Lyckan AR Gjord
(Sag mer, Ditta ord på Sponsring vi)

ETT gräva tankhinder (hav flyger du över)
Hemiptera in skorna (AR ALLT du behöver VAD)
Ah … vad jag JAG stör Ha önskar
Jag Värld min förtrollade

Diggi – loo diggi – Ley, MIG in nedan tittara
Dar JAG-gruvor gyllne Gar Skor
Dansade JAG in omkring gatan
Tip OCHj Den Log Världen

Originalet:

Blixtar och dunder, magiska under
Plötsligt en dag har det hänt, åh… vilken tur
(Du är en lyckofigur)
En dag i staden, (du gick där och tänkte)
På esplanaden, (då såg du nåt som blänkte)
Det kändes som jag hade vingar
Åh… vilken underbar dröm

Diggi-loo diggi-ley, alla tittar på mig
Där jag går i mina gyllne skor
Jag dansade omkring på gatan
Och hela världen den log

Diggi-loo diggi-ley, himlen öppnade sig
Det är knappt man sina ögon tror
Åh… jag börjar nästan sväva
I mina gyllene skor

Jag har visioner för millioner
Gyllene dojor för dig och lyckan är gjord
(Säg mer, vi tror på ditt ord)
Tänk dig ett hinder, (det flyger du över)
Vingar på skorna (är allt vad du behöver)
Åh… jag kan bli vad jag önskar
I min förtrollade värld

Diggi-loo diggi-ley, alla tittar på mig
Där jag går i mina gyllne skor
Jag dansade omkring på gatan
Och hela världen den log

Du har läst ett inlägg i utmaningen #Blogg100. Info om utmaningen här: http://bisonblog.se/2014/02/blogg100-tredje-gangen-gillt

Vad händer med nyorden när de åldras?

gecko

 

 

 

 

 

Den av språknördar högt älskade Nyordslistan sammanställdes av Språkrådet första gången 2008. Sex år senare undrar jag vilka av orden som har hållit sig kvar i språket.

2008 var året då bloggbävning utbröt, bullerbysyndromet uppstod och burkinin gjorde sitt intåg i språket. Vi ägnade oss åt gatustickning, geotaggning och att reta oss på kalsongbadare.

Kosläpp har vi haft länge i Skåne men nu tog ordet sig in i skriftspråket. Ljudaffischen ska tydligen vara en reklamaffisch försedd med ljud, har någon sett eller hört en sådan?

Minidatorn kom och gick utan att göra något vidare väsen av sig, vi fick plastis och började hoppas på ödleplåster, som tydligen ska vara ett plåster som efterhärmar de sugkoppar som finns på en geckoödlas fötter. Det här har jag totalt missat. Efter en googling av ödleplåster hittar jag en artikel i GP som handlar om en ny metod för bättre sårläkning:

”(…) De har tagit fram en helt ny sorts tejp eller plåster som efterliknar geckofoten, rapporterar de i senaste numret av vetenskapstidskriften Pnas. Resultatet blev en alldeles förträfflig sårläkning, åtminstone i inledande försök på råttors tarmar. Även försök på grisar har fallit väl ut.”

Det låter ju bra. Tyvärr hittar jag ingenting som publicerats kring detta sen 2009.

2008 års nyordslista hittar vi även de inte så minnesvärda celebritariat, kuddbok, svenskad och skynka.

 

Du har läst ett inlägg i utmaningen #Blogg100. Info om utmaningen här: http://bisonblog.se/2014/02/blogg100-tredje-gangen-gillt

 

 

 

 

 

Sex, död och pengar blir bra rubriker

dodenitarmenEn bra rubrik fångar intresset och får oss att vilja fortsätta läsa. Även om brödtexten är ett mästerverk i Nobelklass kommer ingen att läsa den om rubriken är slapp och intetsägande.

Var tydlig i bruset
I dagens samhälle tillbringar vi hela vår vakna tid i ett informationsflöde utan dess like. Detta gör att vi är bra på att sålla bort, vi skumläser, vilket jag kommer att återkomma till i senare inlägg. Kampen om läsarna utkämpas med hjälp av rubriksättning.

Locka till läsning, locka till klick
På nätet är ofta rubriken en klickbar länk som leder vidare till inlägget. Ointressant rubrik innebär ointressant läsning. Se till att läsaren förstår exakt vad texten ska handla om enbart genom att hen läser rubriken och gör inte som jag gjorde och tramsa till det. Åtminstone inte om du vill verka seriös.

Titta på de sociala plattformarna
Det sägs att Twitter gör oss alla till copywriters och det stämmer i viss mån. Vad fångar ditt intresse där? Hur är texten utformad? Vad lägger du märke till i ditt Facebookflöde? Vad är det som får dig att vilja klicka?

Tänk på sökmotoroptimeringen så att du helgar den
Använd nyckelord ur löptexten när du skapar din rubrik för webbtext. Google optimerar gärna på H1:an, som brukar vara huvudrubriken. Men gå inte över styr. Google premierar naturligt språk, så tänk på läsupplevelsen. När du väl har äran att få ha läsaren på din sajt så vill du hålla kvar hen och att endast fokusera på nyckelorden då är ingen bra idé. Vad är det då som är bra?

  • Aktiva verb är intressanta – åker, växer, lever istället för saknas, förs, och äts
  • Rak ordföljd är bra: Båt gick på  grund, Svennis flyttar hem, Våren kommer med supervärme
  • Använd gärna humor men skruva inte till det så det blir obegripligt.
  • Använd signalord. Sex, mode, sprit, väder, djur… om du har täckning för det i artikeln.

Martin Eriksson, nyhetschef på Metro.se illustrerar med några bra/dåliga rubrikexempel, som är mer lämpade för nyhetstext eller blogg än för ett företags webbplats:

Dålig: Sveriges damer utslagna i VM
Bra: Spelarna i tårar efter VM-fiaskot

Dålig: I dag var jag på stan och handlade
Bra: Shoppingrundans resultat (bilder)

Dålig: Så har ännu en dag passerat i mitt liv
Bra: Därför var den här dagen inget speciell

Dålig: Melodifestival i kväll
Bra: Så Melodifestivalladdar jag

Här läser du hans artikel om rubriker: http://www.metro.se/nyheter/sa-skriver-du-battre-rubriker-pa-din-blogg/Objgit!22_4230-42/

 

Bilden med den fina rubriken har jag fått av Tove Waldén, tove@flamt.com, som pluggar app-tillverkning och som söker praktik i något kulturprojekt till hösten

Du har läst ett inlägg i utmaningen #Blogg100. Info om utmaningen här: http://bisonblog.se/2014/02/blogg100-tredje-gangen-gillt