0768-76 24 88 annika@orera.nu

Så skriver du träffsäkra rubriker för webben

orera-webbtext-contentAtt skriva för webben handlar om att skriva så att du får första meningen läst. I denna artikel ger jag nio tips för dig som vill kvalitetstesta dina rubriker på nätet. Miljön som dina texter befinner sig i är en stressad miljö, full av distraktioner. Det är också en miljö där en otålig läsare letar. Kan vi inte fånga upp läsaren med första meningen letar hen vidare någon annanstans. 

Serie: Webbtextens komponenter

Del 1

Del 2 handlar om grundläggande sökordsanalys.

1. Ögat trivs bäst med 6-8 ord i rubriken

Undersökningar visar att ögat bäst ser de tre första orden i rubriken och sedan de tre sista. Därav drar vi slutsatsen att en idealisk webbrubrik är rätt så kort.

2. Om det är möjligt – lägg dina viktiga nyckelord i början av meningen

Google tycker om när de viktiga orden kommer tidigt i texten. Optimerar du på ”cykelhandel”, ”kurser”, ”bageri” eller ”kontorsmaterial”, undersök hur du kan formulera en rubrik där ordet kommer tidigt i meningen. Går inte det så har du förhoppningsvis H1:an i huvudrubriken (se punkt 6). Här läser du om hur du gör en grundläggande sökordsundersökning.

I tredje delen i serien Webbtextens  komponenter kommer du att kunna läsa om H1, H2 och H3.

3. Satsa på aktiva verb, ransonera substantiven

Aktiva verb ger fart, handlingskraft och dynamik åt meningen. Prova med olika varianter och se vad som händer.

Fler bullar än någonsin levereras av Bagar-Bengtsson

eller

Bagar-Bengtsson slår bakrekord

 

Schimpanshantverk beställs av Svenska Akademien

eller

Svenska Akademien beställer schimpanshantverk

 

Exempel från webbplatser, i kombination med mina varianter. Vilka alternativ tycker du känns mest lockande?

Exempel 1:

Karriär

Vägen till karriären i Lidköpingkoncernen. 

eller:

Karriärmöjligheter

Lidköpingkoncernens karriärsprogram är din väg framåt

Exempel 2. Här ser vi fenomenet att sidtiteln i publiceringssystemet också används som huvudrubrik. Jag har inte ändrat i brödtexten:

VERKSTAD

I vår verkstad reparerar vi alla typer av cyklar oavsett du har en racer som behöver byta vevlager, eller ” en köra till bussen cykel ” som har punka så fixar vi det

eller:

Snabb service i verkstaden, var femte punka gratis!

I vår verkstad reparerar vi alla typer av cyklar oavsett du har en racer som behöver byta vevlager, eller ” en köra till bussen cykel ” som har punka så fixar vi det

4. Håll det begripligt

Att skoja och skruva till det kan gå bra, men det kan å andra sidan göra budskapet otydligt och läsaren otålig. Tänk på att rubriken ska spegla läsarens behov och visa tydligt att lösningen finns här, instruktionerna finns här eller att man får veta vad nyheten handlar om när man läser vidare.

5. Rubriken ska kunna stå för sig själv

I tryckt media går det bra att ha en rubrik som ”Visst nappar det!” och en bild på fiskaren man intervjuar – eller napptillverkaren. Ögat scannar av hela uppslaget eller sidan och tar in helheten innan vi börjar läsa. På webben är det annorlunda. En rubrik måste kunna stå helt ensam och ska vara självklar även utan bild. En rubrik blir ofta en länk som ligger i de sociala kanalerna, en tweet till exempel. Du kan aldrig vara säker på att bilden följer med.

6. Huvudrubriken är en H1:a

H1:an är ett kodbegrepp som visar Google att: ”det här är ditt godis, det ska du fånga upp och tugga i dig så att vi får bra ranking”. Vi har en H1:a per sida. H1:an kan även heta t ex rubrik 1 i ditt publiceringssystem. Ta en titt eller fråga en kunnig om du har ordning på H1, H2 och H3. Ibland kan det faktiskt vara så att det är logotypen som har gjorts till H1:a. Så vill du INTE ha det.

7. Skriv rubriker som lovar något och håll det sedan

Se rubriken som toppen av en pyramid, inte som en samlingspunkt ifrån vilken en massa ben strålar ut. Behåll fokus genom hela texten och behandla det ämne du lovat att texten ska handla om. Känner du att du avviker, strama upp texten och skriv hellre fler texter med olika rubriker.

8. Får man ha en rubrik som är en fråga?

Ja.

9. En riktig rubrik är K-U-L, säger Wackå

Webbredaktören Fredrik Wackå skriver i sin bok Webbredaktörens handbok att:

”Rubriken ska innehålla de viktigaste orden för texten. Den ska vara KONKRET. Den ska också vara tydlig med vad läsaren lär sig eller kan göra – tilltalet ska därför vara UPPMÄRKSAMT för läsarens behov, eller till och med UPPMANANDE som ett sätt att tydliggöra hur läsaren kan agera. Sedan är det självklart ingen uppsats, så den ska vara LAGOM LÅNG.” 

Nästa del i serien Webbtextens komponenter, del 2, handlar om grundläggande sökordsanalys.

Följ denna länk för att prenumerera på blogginlägg från Oreras blogg Orda! Titta en liten bit ner till höger på sidan.

Vad tänker du på när du ska skapa rubriker till en text du skrivit? Välkommen att ställa frågor eller kommentera!

SEO: Så gör du en grundläggande sökordsanalys

trafik90% av alla köpbeslut börjar med en googling. I det här inlägget går vi igenom på nybörjarnivå hur du på kan välja ut de ord du vill optimera på i dina webbtexters rubriker och brödtexter.

Del 2 i serien Webbtextens komponenter

Del 1 hittar du här, om hur du skriver rykande heta rubriker för webben

SEO – sökmotoroptimering är en metod som hjälper oss ranka högre på Google och därmed ökar chanserna för företaget att bli sett och hittat. Vi samverkar med de förutsättningar som Google har skapat för våra webbplatser att vara livskraftiga och få trafik.

När vi optimerar på ett ord börjar vi med att ställa frågan: ”Vad vill jag bli hittad som?” Låt säga att vi t ex erbjuder kurser eller utbildningar i grafisk design. Då behöver vi ta reda på vilket ordval som låter oss ranka högst och lättast bli uppfångade av Google-sök.

Vi använder sökordsplaneraren i Adwords. 

1. Logga in

2. Gå till Verktyg – sökordsplaneraren

Orera-SEO-text-Google

 

3. Skriv in dina olika sökord och sökfraser som du vill undersöka, separerade med kommatecken. Välj Sverige och svenska. Tryck på den blå knappen för att visa resultat.

Orera-SEO-text-adwords

 

4. Välj Sökordsförslag. Du får en lista över genomsnittligt antal sök per månad och hur hög konkurrens det är på respektive fras, dvs hur många som använder frasen på sina webbplatser. Detta anges bara som exempelvis ”hög”.

Orera-SEO-text-optimera

 

5. Nu ska vi ta reda på hur många fall av optimering på dina bästa fraser som förekommer på svenska sajter som är skrivna på svenska. Gå till Googles sökruta. Skriv: allintitle: grafisk design-utbildning. Då får du veta hur många sidor som har denna fras i sin title tag, dvs det som står i fliken på webbläsarfönstret när man är inne på en hemsida.

Title tagen är något av det viktigaste för SEO-n. Den ingår i det vi kommer att gå igenom i del 3 i denna serie. Följ denna länk för att prenumerera på blogginlägg från Oreras blogg Orda! Titta en liten bit ner till höger på sidan.

Orera-SEO-text-planera

Om du gör såhär med alla dina tänkbara sökord och sökfraser får du en lite bättre bild av vilka ord och uttryck som gör att det blir lättare för dem som googlar att hitta dig på nätet.

Inspirationen till detta blogginlägg kommer från duktiga Pontus Österlin och Micke Siebenrock på Befound som har utbildat mer än 500 företag i bland annat SEO och Google Analytics.

 

 

Så piggar du upp bloggen med en intervju

anteckna

Du bloggar för ditt företag och jobbar ambitiöst på att hålla ett jämnt flöde och inte bli förutsägbar. Du sprider kunskap och nätverkar. Det går bra. Men – handen på hjärtat, riskerar det inte att bli lite enahanda? Här kommer mina tips på hur du piggar upp ditt bloggande med intervjuer. Det behöver inte vara svårt. Lätt kan också vara rätt!

Det här är en metod som jag arbetat fram under många år. En annan skribent kanske gör på något annat sätt.

1. Planeringen. Vad är bloggens huvudtema? Välj ut dina intervjupersoner i linje med det.

2. Syftet. Porträtt, analyser eller heta tips? Vad vill din målgrupp läsa?

 3. Förklara gärna för intervjuobjektet vad syftet är med intervjun och kolla så att ni är överens om vad det är som ska föras fram i texten. Kom överens om ev. tipslista, länkningar, ev. kontaktuppgifter och bild.

4. Om det är kort och koncist du satsar på – ha två, högst tre frågor. Intervjupersonen kommer själv att komma med intressanta saker att ta upp och du kommer antagligen att ställa följdfrågor.

5. Var inte rädd för telefonintervjun. Är du van vid att anteckna går det bra och om personen pratar fort och faktaspäckat och du vet att det kommer att bli stressigt kan du antingen välja att använda en inspelningsapp (det gör aldrig jag eftersom texterna riskerar att bli för långa och innehålla för mycket information) eller så kan du be personen att pausa i några sekunder så du hinner ikapp med anteckningarna.

6. Råtext. Skriv ihop dina kråkfötter till en text på datorn

7. Börja röja, skära och fylla ut.

8. Ruva på texten, helst över natten. Skär igen nästa dag.

9. Skicka till intervjupersonen för genomläsning.

10. Sätt rubriken.

Bör man skriva intervjun i löpande text, med direktcitat, eller som ”frågor och svar”? Det bestämmer du själv.

Lycka till, nu är det bara att sätta igång! Om inte annat, kontakta mig och öva på att göra en telefonintervju med mig.

Så skiljer du mellan långt och kort bindestreck

streckLångt eller kort bindestreck – spelar det någon roll? Inte om man känner att man får näsblod av att tänka på det. Men om du strävar efter att ge det lilla extra i form av kvalitet, tydlighet och omsorg om din skriftliga kommunikation kan det vara fint att ha koll på det. Orera reder ut begreppen.

– kort bindestreck
– långt

Kort bindestreck, divis

Exempel på hur du använder det:

I av-
stavning

Telefonnummer
070-13 62 550. Du sätter alltså det korta bindestrecket, utan mellanslag.

Hur delar man upp siffrorna? Så att de blir lätta att memorera. Jag citerar Språkrådet:

”Telefonnummer och faxnummer brukar grupperas så att de lätt ska kunna uppfattas och memoreras. Fem-, sex- och sjusiffriga nummer grupperas traditionellt i grupper om två eller tre från vänster räknat. Man kan dock gruppera på annat sätt om man tycker att det blir enklare att komma ihåg (t.ex. kan 08-123 123 vara enklare än 08-12 31 23). För åttasiffriga nummer varierar bruket.”

Sammansatta ord där det är nödvändigt med bindestreck
Sociala medier-konsult, tjock-tv

I uppräkningar där sammansatta ord har samma för- eller efterled
Tjugo glada fem-/sexåringar på kalas är mer än man klarar av.

I dubbelnamn
Rose-Marie

 

Långt bindestreck, pratminus, tankstreck

Så här trycker du:
Mac: alt + –
Windows: ctrl + minus på det numeriska tangentbordet, eller två bindestreck efter varandra som så att säga smälter ihop. Testa på din dator och se vad som funkar.

Direktcitat
– Dagen då vi kom på hur man gjorde blommig falukorv var dagen då vi kom på hur vi skulle vända skutan, berättar Karin Persson, VD för Korvstoppning AB

Dock använder jag själv alltid det korta bindestrecket vid direktcitat eftersom jag tycker det är snyggare.

Citat behandlas som ett eget stycke på webben och föregås och följs av blankrad.

Inskjuten sats

Att vänta länge på bussen när det är kallt – jag minns speciellt en gång när den inte kom på två timmar – kan vara både tråkigt och dåligt för hälsan.

Då har du mellanslag före och efter strecket.

När någonting börjar och slutar, dvs betyder ”till”

Butiken är öppen torsdag–söndag
Mötet pågår kl 16–18

Det här ser man nästan aldrig korrekt skrivet och själv brukar jag inte vara duktig på det heller, såvida jag inte har korrläsningsuppdrag.

Påhängda fraser, taglines
Det var en deppig dag – grå och trist
Rena händer – friskare vardag!

Så bygger du en läsbar text

orera_blogg_hashtagAtt blogga är ett  effektivt sätt att nå ut med det du vill förmedla. Om du dessutom knyter ihop bloggen med din övriga närvaro i sociala medier får du en digital kommunikationsplattform. Här förmedlar den prisbelönta matbloggaren Karoline Jönsson,  Gröna skafferiet och jag några tips för dig som börjar blogga.

Ingressen talar om för oss vad texten ska handla om. Den hjälper läsaren att ta beslutet om det är lönt att fortsätta läsa. Den är alltid satt i fetstil och innehåller ca tre meningar.

För att leda in ögat i stycket kan det ibland fungera att sätta första meningen eller en del av den i fetstil. Då bör den första meningen visa vad stycket ska handla om. Detta kallar jag nyckelmening.

Eftersom vi läser slarvigare ju längre ner i texten ögat kommer behöver vi göra vad vi kan för att locka blicken till nästa stycke. Ett annat, mer använt sätt, är att sätta underrubriker eller mellanrubriker, som i nästa stycke.

Mellanrubriken hjälper oss vidare
I regel är det bästa sättet att hjälpa ögat att jobba med mellanrubriker. I webbtexten är mellanrubriken en etikett som visar vad kommande stycke handlar om, precis som ingressen men ingressen är en innehållsdeklaration för hela texten.

Efter som vi scannar efter information är mellanrubrikerna viktiga, inte minst eftersom de kanske är det enda av texten som blir läst, förutom rubrik och ingress.

f-formenwbF-formen gör oss likgiltiga
Ungefär här någonstans har du svårt att engagera dig om du läser på webben. Undersökningar där man har följt ögats rörelser visar att man generellt inte hänger med ju längre ner ögat färdas i texten, vilket gör att slutet i princip ignoreras helt. Eftersom vi vill hålla kvar läsaren så länge som möjligt och bryta upp det kompakta textblocket kan vi exempelvis underhålla med en bild.

Överanvändning av fetstil irriterar
Det underlättar även intressemässigt om du varierar längden på meningarna. Detta gäller generellt i samband med textproduktion. Som du ser har jag överanvänt fetstil i två stycken, i tron att det gör texten mer lättläst, men det blir ju bara irriterande. Lagom är bäst.

Radbredd är A och O
Du kanske tycker det flyter bättre och blir mer lättläst vid de ställen där det ligger en bild – om du läser detta från en laptop eller stationär dator. Det beror på att ögat trivs bäst med en radbredd på max mellan 70 och 80 tecken – vissa förespråkar så kort som 55-65 tecken. Som tecken räknas alla bokstäver, mellanrum och skiljetecken. Tänk på radbredd när du väljer bloggmall eller tema för webbplatsen – om du inte kan handkoda.

På mobilen hamnar bilderna ovanför textstycket när texten dras ihop. Detta kallas responsive, mobilanpassad eller följsam.

Direktcitat ger liv och lättar upp
Direktcitat på webben behandlas i allmänhet som ett eget stycke. På frågan om var hon brukar pinga sin blogg svarar matbloggaren Karoline:

– Pinga? Nej, det har jag aldrig gjort. Jag har jobbat mycket med att kommentera på andras bloggar och därigenom öka trafiken till Gröna skafferiet. För mig är det också viktigt att knyta ihop bloggen med Instagram och Facebook, det verkar som att jag har olika publik på olika plattformar. På Instagram är det tydligt att de älskar att följa hönsen, till exempel.

Karoline använder @ mycket på Instagram, vilket även fungerar på FB och i synnerhet på Twitter.

– Det bästa med Instagram är att det går lätt att interagera med stora namn i hela världen, inte bara i Sverige. Om jag t ex har haft en dålig dag och blir glad när det ligger ett varuprov från Kung Markatta i brevlådan (Karoline får mycket testprodukter) kan jag snabbt kontakta dem, nämna dem och sprida dem, vilket ökar den positiva känslan hos alla.

Vi avrundar vår läsbarhetsodyssé med att meddela att:

  • punktlistor är bra när man vill berätta sådant som lika gärna kan presenteras som en
    lista. Fler än fem punkter gör att punktlistan mister sin förtydligande funktion, som du ser här.
  • filmklipp och bilder är bra att blanda in så det inte blir för tungt textmässigt.
  • det hjälper trafiken om du har återkommande saker som du presenterar som en serie.
  • du aldrig får glömma det sociala i sociala medier. Det är dialog vi vill ha. Är vi engagerade i dialog genom att kommentera och ge återkoppling på kommentarer belönas vi med trafik.
  • det aldrig är fel att samarbeta med andra i branschen. Bjud in kolleger att göra topplistor, gör gemensamma teman och länka till varandra. Alla har sin nisch, man är aldrig 100% konkurrenter. Se och bli sedd.
  • det är lätt att omsätta sina nätkontakter till kontakter IRL.
  • det numera är fritt fram att använda seriffsnitt i brödtexten.
  • om den här texten hade varit ett verkligt blogginlägg är det högst tveksamt om du hade orkat fram till slutet pga längden.

Så skriver du ett bra pressmeddelande, del 4: Ingressen

wpid-dsc_1740_20141206192338654.jpg#4: Ingressen ska sammanfatta nyheten, kunna läsas fristående från resten av texten och locka till vidare läsning. Den kan bestå av 3-4 rader.

Exempel på ingresser från mitt tangentbord:

Förutom kavalkaden av proffstalare lyfter Internet i fokus den 9 oktober fram skånska startups och sänder paneldebatt live till alla gymnasieskolor i Skåne. Nya entreprenörer presenterar sina idéer och knyter kontakt med besökare ur alla branscher.

Nyheten gick ut lokalt och fick införanden som gick rakt in.


XXX trädgård i XXX-byn öppnade för säsongen den 2 mars och har en fullspäckad agenda med aktiviteter och inbjudna experter som svarar på frågor från besökare. Plantskolan får in 23 nya sorters rosor, håller en temahelg om biologiskt växtskydd och har påbörjat en bildserie vecka för vecka ”Från grodd till tomat” i de sociala kanalerna.

Pressmeddelandet gick ut lokalt och på riksnivå. Plantskolan är känd bland trädgårdstidningar och -experter för sitt kunnande och utbud av rosor. Rosenbilder tillhandahölls. Pressmeddelandet genererade införanden.

 

Du får ett tips per dag om att skriva pressmeddelanden, ända fram till den 23 december. Tipsen ligger i komprimerad form på sidan: http://orera.nu/tjanster-exempel/presskommunikation/

Har du något bra tips vad gäller presskommunikation? Lämna en kommentar eller berätta om dina erfarenheter. Jag tar gärna emot tips på vad du vill veta mer om inom områdena

  • text
  • språk
  • sociala medier
  • digital strategi
  • PR
  • design.