0768-76 24 88 annika@orera.nu

Så skriver du träffsäkra rubriker för webben

orera-webbtext-contentAtt skriva för webben handlar om att skriva så att du får första meningen läst. I denna artikel ger jag nio tips för dig som vill kvalitetstesta dina rubriker på nätet. Miljön som dina texter befinner sig i är en stressad miljö, full av distraktioner. Det är också en miljö där en otålig läsare letar. Kan vi inte fånga upp läsaren med första meningen letar hen vidare någon annanstans. 

Serie: Webbtextens komponenter

Del 1

Del 2 handlar om grundläggande sökordsanalys.

1. Ögat trivs bäst med 6-8 ord i rubriken

Undersökningar visar att ögat bäst ser de tre första orden i rubriken och sedan de tre sista. Därav drar vi slutsatsen att en idealisk webbrubrik är rätt så kort.

2. Om det är möjligt – lägg dina viktiga nyckelord i början av meningen

Google tycker om när de viktiga orden kommer tidigt i texten. Optimerar du på ”cykelhandel”, ”kurser”, ”bageri” eller ”kontorsmaterial”, undersök hur du kan formulera en rubrik där ordet kommer tidigt i meningen. Går inte det så har du förhoppningsvis H1:an i huvudrubriken (se punkt 6). Här läser du om hur du gör en grundläggande sökordsundersökning.

I tredje delen i serien Webbtextens  komponenter kommer du att kunna läsa om H1, H2 och H3.

3. Satsa på aktiva verb, ransonera substantiven

Aktiva verb ger fart, handlingskraft och dynamik åt meningen. Prova med olika varianter och se vad som händer.

Fler bullar än någonsin levereras av Bagar-Bengtsson

eller

Bagar-Bengtsson slår bakrekord

 

Schimpanshantverk beställs av Svenska Akademien

eller

Svenska Akademien beställer schimpanshantverk

 

Exempel från webbplatser, i kombination med mina varianter. Vilka alternativ tycker du känns mest lockande?

Exempel 1:

Karriär

Vägen till karriären i Lidköpingkoncernen. 

eller:

Karriärmöjligheter

Lidköpingkoncernens karriärsprogram är din väg framåt

Exempel 2. Här ser vi fenomenet att sidtiteln i publiceringssystemet också används som huvudrubrik. Jag har inte ändrat i brödtexten:

VERKSTAD

I vår verkstad reparerar vi alla typer av cyklar oavsett du har en racer som behöver byta vevlager, eller ” en köra till bussen cykel ” som har punka så fixar vi det

eller:

Snabb service i verkstaden, var femte punka gratis!

I vår verkstad reparerar vi alla typer av cyklar oavsett du har en racer som behöver byta vevlager, eller ” en köra till bussen cykel ” som har punka så fixar vi det

4. Håll det begripligt

Att skoja och skruva till det kan gå bra, men det kan å andra sidan göra budskapet otydligt och läsaren otålig. Tänk på att rubriken ska spegla läsarens behov och visa tydligt att lösningen finns här, instruktionerna finns här eller att man får veta vad nyheten handlar om när man läser vidare.

5. Rubriken ska kunna stå för sig själv

I tryckt media går det bra att ha en rubrik som ”Visst nappar det!” och en bild på fiskaren man intervjuar – eller napptillverkaren. Ögat scannar av hela uppslaget eller sidan och tar in helheten innan vi börjar läsa. På webben är det annorlunda. En rubrik måste kunna stå helt ensam och ska vara självklar även utan bild. En rubrik blir ofta en länk som ligger i de sociala kanalerna, en tweet till exempel. Du kan aldrig vara säker på att bilden följer med.

6. Huvudrubriken är en H1:a

H1:an är ett kodbegrepp som visar Google att: ”det här är ditt godis, det ska du fånga upp och tugga i dig så att vi får bra ranking”. Vi har en H1:a per sida. H1:an kan även heta t ex rubrik 1 i ditt publiceringssystem. Ta en titt eller fråga en kunnig om du har ordning på H1, H2 och H3. Ibland kan det faktiskt vara så att det är logotypen som har gjorts till H1:a. Så vill du INTE ha det.

7. Skriv rubriker som lovar något och håll det sedan

Se rubriken som toppen av en pyramid, inte som en samlingspunkt ifrån vilken en massa ben strålar ut. Behåll fokus genom hela texten och behandla det ämne du lovat att texten ska handla om. Känner du att du avviker, strama upp texten och skriv hellre fler texter med olika rubriker.

8. Får man ha en rubrik som är en fråga?

Ja.

9. En riktig rubrik är K-U-L, säger Wackå

Webbredaktören Fredrik Wackå skriver i sin bok Webbredaktörens handbok att:

”Rubriken ska innehålla de viktigaste orden för texten. Den ska vara KONKRET. Den ska också vara tydlig med vad läsaren lär sig eller kan göra – tilltalet ska därför vara UPPMÄRKSAMT för läsarens behov, eller till och med UPPMANANDE som ett sätt att tydliggöra hur läsaren kan agera. Sedan är det självklart ingen uppsats, så den ska vara LAGOM LÅNG.” 

Nästa del i serien Webbtextens komponenter, del 2, handlar om grundläggande sökordsanalys.

Följ denna länk för att prenumerera på blogginlägg från Oreras blogg Orda! Titta en liten bit ner till höger på sidan.

Vad tänker du på när du ska skapa rubriker till en text du skrivit? Välkommen att ställa frågor eller kommentera!

Så skiljer du mellan långt och kort bindestreck

streckLångt eller kort bindestreck – spelar det någon roll? Inte om man känner att man får näsblod av att tänka på det. Men om du strävar efter att ge det lilla extra i form av kvalitet, tydlighet och omsorg om din skriftliga kommunikation kan det vara fint att ha koll på det. Orera reder ut begreppen.

– kort bindestreck
– långt

Kort bindestreck, divis

Exempel på hur du använder det:

I av-
stavning

Telefonnummer
070-13 62 550. Du sätter alltså det korta bindestrecket, utan mellanslag.

Hur delar man upp siffrorna? Så att de blir lätta att memorera. Jag citerar Språkrådet:

”Telefonnummer och faxnummer brukar grupperas så att de lätt ska kunna uppfattas och memoreras. Fem-, sex- och sjusiffriga nummer grupperas traditionellt i grupper om två eller tre från vänster räknat. Man kan dock gruppera på annat sätt om man tycker att det blir enklare att komma ihåg (t.ex. kan 08-123 123 vara enklare än 08-12 31 23). För åttasiffriga nummer varierar bruket.”

Sammansatta ord där det är nödvändigt med bindestreck
Sociala medier-konsult, tjock-tv

I uppräkningar där sammansatta ord har samma för- eller efterled
Tjugo glada fem-/sexåringar på kalas är mer än man klarar av.

I dubbelnamn
Rose-Marie

 

Långt bindestreck, pratminus, tankstreck

Så här trycker du:
Mac: alt + –
Windows: ctrl + minus på det numeriska tangentbordet, eller två bindestreck efter varandra som så att säga smälter ihop. Testa på din dator och se vad som funkar.

Direktcitat
– Dagen då vi kom på hur man gjorde blommig falukorv var dagen då vi kom på hur vi skulle vända skutan, berättar Karin Persson, VD för Korvstoppning AB

Dock använder jag själv alltid det korta bindestrecket vid direktcitat eftersom jag tycker det är snyggare.

Citat behandlas som ett eget stycke på webben och föregås och följs av blankrad.

Inskjuten sats

Att vänta länge på bussen när det är kallt – jag minns speciellt en gång när den inte kom på två timmar – kan vara både tråkigt och dåligt för hälsan.

Då har du mellanslag före och efter strecket.

När någonting börjar och slutar, dvs betyder ”till”

Butiken är öppen torsdag–söndag
Mötet pågår kl 16–18

Det här ser man nästan aldrig korrekt skrivet och själv brukar jag inte vara duktig på det heller, såvida jag inte har korrläsningsuppdrag.

Påhängda fraser, taglines
Det var en deppig dag – grå och trist
Rena händer – friskare vardag!

Så bygger du en läsbar text

orera_blogg_hashtagAtt blogga är ett  effektivt sätt att nå ut med det du vill förmedla. Om du dessutom knyter ihop bloggen med din övriga närvaro i sociala medier får du en digital kommunikationsplattform. Här förmedlar den prisbelönta matbloggaren Karoline Jönsson,  Gröna skafferiet och jag några tips för dig som börjar blogga.

Ingressen talar om för oss vad texten ska handla om. Den hjälper läsaren att ta beslutet om det är lönt att fortsätta läsa. Den är alltid satt i fetstil och innehåller ca tre meningar.

För att leda in ögat i stycket kan det ibland fungera att sätta första meningen eller en del av den i fetstil. Då bör den första meningen visa vad stycket ska handla om. Detta kallar jag nyckelmening.

Eftersom vi läser slarvigare ju längre ner i texten ögat kommer behöver vi göra vad vi kan för att locka blicken till nästa stycke. Ett annat, mer använt sätt, är att sätta underrubriker eller mellanrubriker, som i nästa stycke.

Mellanrubriken hjälper oss vidare
I regel är det bästa sättet att hjälpa ögat att jobba med mellanrubriker. I webbtexten är mellanrubriken en etikett som visar vad kommande stycke handlar om, precis som ingressen men ingressen är en innehållsdeklaration för hela texten.

Efter som vi scannar efter information är mellanrubrikerna viktiga, inte minst eftersom de kanske är det enda av texten som blir läst, förutom rubrik och ingress.

f-formenwbF-formen gör oss likgiltiga
Ungefär här någonstans har du svårt att engagera dig om du läser på webben. Undersökningar där man har följt ögats rörelser visar att man generellt inte hänger med ju längre ner ögat färdas i texten, vilket gör att slutet i princip ignoreras helt. Eftersom vi vill hålla kvar läsaren så länge som möjligt och bryta upp det kompakta textblocket kan vi exempelvis underhålla med en bild.

Överanvändning av fetstil irriterar
Det underlättar även intressemässigt om du varierar längden på meningarna. Detta gäller generellt i samband med textproduktion. Som du ser har jag överanvänt fetstil i två stycken, i tron att det gör texten mer lättläst, men det blir ju bara irriterande. Lagom är bäst.

Radbredd är A och O
Du kanske tycker det flyter bättre och blir mer lättläst vid de ställen där det ligger en bild – om du läser detta från en laptop eller stationär dator. Det beror på att ögat trivs bäst med en radbredd på max mellan 70 och 80 tecken – vissa förespråkar så kort som 55-65 tecken. Som tecken räknas alla bokstäver, mellanrum och skiljetecken. Tänk på radbredd när du väljer bloggmall eller tema för webbplatsen – om du inte kan handkoda.

På mobilen hamnar bilderna ovanför textstycket när texten dras ihop. Detta kallas responsive, mobilanpassad eller följsam.

Direktcitat ger liv och lättar upp
Direktcitat på webben behandlas i allmänhet som ett eget stycke. På frågan om var hon brukar pinga sin blogg svarar matbloggaren Karoline:

– Pinga? Nej, det har jag aldrig gjort. Jag har jobbat mycket med att kommentera på andras bloggar och därigenom öka trafiken till Gröna skafferiet. För mig är det också viktigt att knyta ihop bloggen med Instagram och Facebook, det verkar som att jag har olika publik på olika plattformar. På Instagram är det tydligt att de älskar att följa hönsen, till exempel.

Karoline använder @ mycket på Instagram, vilket även fungerar på FB och i synnerhet på Twitter.

– Det bästa med Instagram är att det går lätt att interagera med stora namn i hela världen, inte bara i Sverige. Om jag t ex har haft en dålig dag och blir glad när det ligger ett varuprov från Kung Markatta i brevlådan (Karoline får mycket testprodukter) kan jag snabbt kontakta dem, nämna dem och sprida dem, vilket ökar den positiva känslan hos alla.

Vi avrundar vår läsbarhetsodyssé med att meddela att:

  • punktlistor är bra när man vill berätta sådant som lika gärna kan presenteras som en
    lista. Fler än fem punkter gör att punktlistan mister sin förtydligande funktion, som du ser här.
  • filmklipp och bilder är bra att blanda in så det inte blir för tungt textmässigt.
  • det hjälper trafiken om du har återkommande saker som du presenterar som en serie.
  • du aldrig får glömma det sociala i sociala medier. Det är dialog vi vill ha. Är vi engagerade i dialog genom att kommentera och ge återkoppling på kommentarer belönas vi med trafik.
  • det aldrig är fel att samarbeta med andra i branschen. Bjud in kolleger att göra topplistor, gör gemensamma teman och länka till varandra. Alla har sin nisch, man är aldrig 100% konkurrenter. Se och bli sedd.
  • det är lätt att omsätta sina nätkontakter till kontakter IRL.
  • det numera är fritt fram att använda seriffsnitt i brödtexten.
  • om den här texten hade varit ett verkligt blogginlägg är det högst tveksamt om du hade orkat fram till slutet pga längden.

Så skiljer du mellan orden hemsida, webbplats och webbsida

http2De digitala begreppen, del 1

I den digitala världen kokar vi gärna soppa på svengelska. Gamla invanda termer som hemsida, pixel och ladda upp blandas med nya som meme, osociala medier* och SEO. I denna serie försöker vi skapa rim och reson i förvirringen. Kom gärna med egna exempel i kommentarsfältet!

Lästid 1,5 min om du inte mumsar i dig länkgodiset också.

Webbplatsen är ditt företags digitala knutpunkt, företagets moderskepp på nätet. Du befinner dig just nu i bloggen Megafonen på webbplatsen orera.nu.

Sajt är ett annat ord för webbplats, ganska uppenbart inlånat från engelskans website/web site. Att vi kortar av våra lånord är inget nytt, det gjorde vi redan med bil (automobil) och buss (omnibus). Sajt kan användas i vardagligt tal och är praktiskt om man vill undvika förvirring.

Hemsida – här blir det knivigt. I webbplatsernas barndom lånades ordet hemsida in som en direktöversättning av home page, som inte betyder hemsida i svensk bemärkelse. Att samma ord betecknar olika saker i olika språk är vanligt, jämför exempelvis betydelsen av pregnant i svenska och engelska.

Hemsida är fortfarande en term som används flitigt och existerar jämsides med webbplats, sajt eller bara ordet webb, t ex: ”Aftonbladet skriver på sin webb…”

Varför är ordet problematiskt? För att det är mångtydigt i språkbruket. Det används olika av olika människor. Förvirringen fanns redan 1999, vilket en indignerad läsare ondgör sig över i en insändare i nyteknik.se

Svenska datatermgruppen säger:Vi avråder från ordet hemsida (eng. home page) som idag används för flera helt olika begrepp: förutom för ingångssida och startsida även för webbplats och webbsida. Det är därför lämpligare att precisera vad man avser genom att använda någon av de fyra sistnämnda termerna. Se utförligare resonemang i kommentaren under hemsida.”

När bör man använda ordet hemsida?

  • En hemsida är i strikt mening den sida du har valt som startsida i din webbläsare, browser. Förr kom man dit om man klickade på ett litet hus upptill i fönstret, vilket fortfarande finns kvar i Firefox. Idag brukar man oftast hitta en samling av de mest besökta sidorna där, eller bokmärkena. Ordet home page betecknar samma sak när du pratar engelska och är alltså inte webbplats.
  • Home kan också vara webbplatsens startsida. Har du använt WordPress är du bekant med att webbplatsens startsida heter Home i temana/mallarna.

En webbsida är en av de sidor som utgör din webbplats. Den kan också kallas sida eller undersida.

Startsidan är din webbplats förstasida och kan också kallas ingångssida. Har man den engelska versionen av Facebook heter startsidan Home.

Landningssida används i digital marknadsföring för att mäta trafiken i form av så kallad klick through, dvs hur många som klickar sig vidare, t ex för att prenumerera på ett nyhetsbrev. Produktsidan i en webbshop är en landningssida.

Språkrådet säger:Vi rekommenderar webbplats som benämning på en samling av webbsidor. Den webbsida som tjänar som ingång till de andra kan då kallas ingångssida.

Ordet hemsida verkar trevligt, men det har kommit att betyda lite vad som helst. Vissa säger hemsida om den sida som webbläsaren först går in på när man startar den (och som vanligtvis kallas startsida), andra om ingångssida, och åter andra om hela webbplatsen. Därför rekommenderar vi de entydiga webbplats, webbsida och ingångssida i stället, så att man kan hålla isär de olika sakerna.

Sajt används ofta som synonym till webbplats, och är naturligtvis att föredra framför den engelska stavningen site. Vi anser dock att sajt har ett vardagligt stilvärde, som gör att det passar bäst i informella texter.”

Länkgodis och fakta för kalenderbitaren

Auktoriteten på området är, förutom Institutet för språk och folkminnen, Svenska datatermgruppen

Artikel i Språktidningen om varför vi inte behöver vara rädda för lånord: http://spraktidningen.se/artiklar/2009/04/hjalp-ett-lanord

Länk till en liten artikel på svt.se om Stålhammars bok Engelskan i svenskan: http://www.svt.se/kultur/engelska-laneord-hotar-inte-svenskan

Antal förekomster av följande begrepp på Google:

  • Webbplats 2 560 000
  • Hemsida 6 370 000
  • Ingångssida 159 000
  • Landningssida 16 500
  • Website 560 000 000
  • Home page 98 400 000

 

*: Osociala medier: inget felslag, det ska vara ett o först. En ny term jag råkade på bara härom dagen! Diskussion kring detta i kommande inlägg

 


Så undviker du typiska typograferingsmissar

Comic
Typograferingen är en viktig byggsten i varumärkesplattformen, ur både identitets- och läsbarhetssynpunkt. Så här undviker du enligt designnyhetssajten creativebloq.com de värsta – för att inte säga de mest typiska – typograferingsmisstagen.

  • Flitig användning av skrivstil ger inte nödvändigtvis ett stiligare intryck.
  • Lägg inte text ovanpå en rörig bakgrund. Det blir oläsligt. Det kan hända att du får lägga texten på en färgplatta eller beskära bilden på ett annat sätt än du hade tänkt dig för att inte textbudskapet ska gå förlorat.
  • Koka inte soppa på teckensnitt. Det är ett kardinalfel och distraherar så att betraktaren inte tar in budskapet.
  • Undvik att skriva en text helt med versaler. Det blir oläsligt för ögat.
  • Lägg inte vit brödtext på svart bakgrund. Det är också svårläst.
  • När du kombinerar teckensnitt, använd linjärsnitt i rubrikerna och seriffsnitt i brödtexten, inte tvärtom. Och kombinera inte teckensnitt som liknar varandra för mycket, som rubrik/brödtext. Här är en länk till teckensnitt som fungerar perfekt ihop, i alla fall enligt Creativebloq.
  • Gör inte radbredden för kort eller för lång, det blir också svårt när ögat ska få ihop styckena. För webbtext brukar man rekommendera mellan 50 och 60 tecken med blanksteg.
  • Använd aldrig Comic Sans – förutom om du kommunicerar för en förskola eller jobbar som serietecknare.

typsnittssoppa

 

 

Bild från creativebloq.com

 

 

 

 

Du har läst ett inlägg i utmaningen #Blogg100. Info om utmaningen här: http://bisonblog.se/2014/02/blogg100-tredje-gangen-gillt