0768-76 24 88 annika@orera.nu

Så skiljer du mellan långt och kort bindestreck

streckLångt eller kort bindestreck – spelar det någon roll? Inte om man känner att man får näsblod av att tänka på det. Men om du strävar efter att ge det lilla extra i form av kvalitet, tydlighet och omsorg om din skriftliga kommunikation kan det vara fint att ha koll på det. Orera reder ut begreppen.

– kort bindestreck
– långt

Kort bindestreck, divis

Exempel på hur du använder det:

I av-
stavning

Telefonnummer
070-13 62 550. Du sätter alltså det korta bindestrecket, utan mellanslag.

Hur delar man upp siffrorna? Så att de blir lätta att memorera. Jag citerar Språkrådet:

”Telefonnummer och faxnummer brukar grupperas så att de lätt ska kunna uppfattas och memoreras. Fem-, sex- och sjusiffriga nummer grupperas traditionellt i grupper om två eller tre från vänster räknat. Man kan dock gruppera på annat sätt om man tycker att det blir enklare att komma ihåg (t.ex. kan 08-123 123 vara enklare än 08-12 31 23). För åttasiffriga nummer varierar bruket.”

Sammansatta ord där det är nödvändigt med bindestreck
Sociala medier-konsult, tjock-tv

I uppräkningar där sammansatta ord har samma för- eller efterled
Tjugo glada fem-/sexåringar på kalas är mer än man klarar av.

I dubbelnamn
Rose-Marie

 

Långt bindestreck, pratminus, tankstreck

Så här trycker du:
Mac: alt + –
Windows: ctrl + minus på det numeriska tangentbordet, eller två bindestreck efter varandra som så att säga smälter ihop. Testa på din dator och se vad som funkar.

Direktcitat
– Dagen då vi kom på hur man gjorde blommig falukorv var dagen då vi kom på hur vi skulle vända skutan, berättar Karin Persson, VD för Korvstoppning AB

Dock använder jag själv alltid det korta bindestrecket vid direktcitat eftersom jag tycker det är snyggare.

Citat behandlas som ett eget stycke på webben och föregås och följs av blankrad.

Inskjuten sats

Att vänta länge på bussen när det är kallt – jag minns speciellt en gång när den inte kom på två timmar – kan vara både tråkigt och dåligt för hälsan.

Då har du mellanslag före och efter strecket.

När någonting börjar och slutar, dvs betyder ”till”

Butiken är öppen torsdag–söndag
Mötet pågår kl 16–18

Det här ser man nästan aldrig korrekt skrivet och själv brukar jag inte vara duktig på det heller, såvida jag inte har korrläsningsuppdrag.

Påhängda fraser, taglines
Det var en deppig dag – grå och trist
Rena händer – friskare vardag!

Så skiljer du mellan orden hemsida, webbplats och webbsida

http2De digitala begreppen, del 1

I den digitala världen kokar vi gärna soppa på svengelska. Gamla invanda termer som hemsida, pixel och ladda upp blandas med nya som meme, osociala medier* och SEO. I denna serie försöker vi skapa rim och reson i förvirringen. Kom gärna med egna exempel i kommentarsfältet!

Lästid 1,5 min om du inte mumsar i dig länkgodiset också.

Webbplatsen är ditt företags digitala knutpunkt, företagets moderskepp på nätet. Du befinner dig just nu i bloggen Megafonen på webbplatsen orera.nu.

Sajt är ett annat ord för webbplats, ganska uppenbart inlånat från engelskans website/web site. Att vi kortar av våra lånord är inget nytt, det gjorde vi redan med bil (automobil) och buss (omnibus). Sajt kan användas i vardagligt tal och är praktiskt om man vill undvika förvirring.

Hemsida – här blir det knivigt. I webbplatsernas barndom lånades ordet hemsida in som en direktöversättning av home page, som inte betyder hemsida i svensk bemärkelse. Att samma ord betecknar olika saker i olika språk är vanligt, jämför exempelvis betydelsen av pregnant i svenska och engelska.

Hemsida är fortfarande en term som används flitigt och existerar jämsides med webbplats, sajt eller bara ordet webb, t ex: ”Aftonbladet skriver på sin webb…”

Varför är ordet problematiskt? För att det är mångtydigt i språkbruket. Det används olika av olika människor. Förvirringen fanns redan 1999, vilket en indignerad läsare ondgör sig över i en insändare i nyteknik.se

Svenska datatermgruppen säger:Vi avråder från ordet hemsida (eng. home page) som idag används för flera helt olika begrepp: förutom för ingångssida och startsida även för webbplats och webbsida. Det är därför lämpligare att precisera vad man avser genom att använda någon av de fyra sistnämnda termerna. Se utförligare resonemang i kommentaren under hemsida.”

När bör man använda ordet hemsida?

  • En hemsida är i strikt mening den sida du har valt som startsida i din webbläsare, browser. Förr kom man dit om man klickade på ett litet hus upptill i fönstret, vilket fortfarande finns kvar i Firefox. Idag brukar man oftast hitta en samling av de mest besökta sidorna där, eller bokmärkena. Ordet home page betecknar samma sak när du pratar engelska och är alltså inte webbplats.
  • Home kan också vara webbplatsens startsida. Har du använt WordPress är du bekant med att webbplatsens startsida heter Home i temana/mallarna.

En webbsida är en av de sidor som utgör din webbplats. Den kan också kallas sida eller undersida.

Startsidan är din webbplats förstasida och kan också kallas ingångssida. Har man den engelska versionen av Facebook heter startsidan Home.

Landningssida används i digital marknadsföring för att mäta trafiken i form av så kallad klick through, dvs hur många som klickar sig vidare, t ex för att prenumerera på ett nyhetsbrev. Produktsidan i en webbshop är en landningssida.

Språkrådet säger:Vi rekommenderar webbplats som benämning på en samling av webbsidor. Den webbsida som tjänar som ingång till de andra kan då kallas ingångssida.

Ordet hemsida verkar trevligt, men det har kommit att betyda lite vad som helst. Vissa säger hemsida om den sida som webbläsaren först går in på när man startar den (och som vanligtvis kallas startsida), andra om ingångssida, och åter andra om hela webbplatsen. Därför rekommenderar vi de entydiga webbplats, webbsida och ingångssida i stället, så att man kan hålla isär de olika sakerna.

Sajt används ofta som synonym till webbplats, och är naturligtvis att föredra framför den engelska stavningen site. Vi anser dock att sajt har ett vardagligt stilvärde, som gör att det passar bäst i informella texter.”

Länkgodis och fakta för kalenderbitaren

Auktoriteten på området är, förutom Institutet för språk och folkminnen, Svenska datatermgruppen

Artikel i Språktidningen om varför vi inte behöver vara rädda för lånord: http://spraktidningen.se/artiklar/2009/04/hjalp-ett-lanord

Länk till en liten artikel på svt.se om Stålhammars bok Engelskan i svenskan: http://www.svt.se/kultur/engelska-laneord-hotar-inte-svenskan

Antal förekomster av följande begrepp på Google:

  • Webbplats 2 560 000
  • Hemsida 6 370 000
  • Ingångssida 159 000
  • Landningssida 16 500
  • Website 560 000 000
  • Home page 98 400 000

 

*: Osociala medier: inget felslag, det ska vara ett o först. En ny term jag råkade på bara härom dagen! Diskussion kring detta i kommande inlägg

 


Vad händer med nyorden när de åldras?

gecko

 

 

 

 

 

Den av språknördar högt älskade Nyordslistan sammanställdes av Språkrådet första gången 2008. Sex år senare undrar jag vilka av orden som har hållit sig kvar i språket.

2008 var året då bloggbävning utbröt, bullerbysyndromet uppstod och burkinin gjorde sitt intåg i språket. Vi ägnade oss åt gatustickning, geotaggning och att reta oss på kalsongbadare.

Kosläpp har vi haft länge i Skåne men nu tog ordet sig in i skriftspråket. Ljudaffischen ska tydligen vara en reklamaffisch försedd med ljud, har någon sett eller hört en sådan?

Minidatorn kom och gick utan att göra något vidare väsen av sig, vi fick plastis och började hoppas på ödleplåster, som tydligen ska vara ett plåster som efterhärmar de sugkoppar som finns på en geckoödlas fötter. Det här har jag totalt missat. Efter en googling av ödleplåster hittar jag en artikel i GP som handlar om en ny metod för bättre sårläkning:

”(…) De har tagit fram en helt ny sorts tejp eller plåster som efterliknar geckofoten, rapporterar de i senaste numret av vetenskapstidskriften Pnas. Resultatet blev en alldeles förträfflig sårläkning, åtminstone i inledande försök på råttors tarmar. Även försök på grisar har fallit väl ut.”

Det låter ju bra. Tyvärr hittar jag ingenting som publicerats kring detta sen 2009.

2008 års nyordslista hittar vi även de inte så minnesvärda celebritariat, kuddbok, svenskad och skynka.

 

Du har läst ett inlägg i utmaningen #Blogg100. Info om utmaningen här: http://bisonblog.se/2014/02/blogg100-tredje-gangen-gillt